Svenska Akademin

No Comments
Spread the love

Svenska Akademiens instiftelse


”att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet”. Det var kungens egna ord om den Svenska Akademiens arbete.  Det var till stor del kungen själv som skrev Akademiens stadgar och det gjorde han med inspiration från reglerna av den Franska Akademien. Stadgarna från de båda Akademierna påminner därför en hel del om varandra.

Gustav III bestämde att man skulle införa den 20:e december som högtidsdag för den Svenska Akademien. Detta för att det var datumet för Gustav II födelse. Det fanns även grundläggande patriotiska tankar bakom den Svenska Akademien. Han ville stärka den patriotiska känslan i landet. Han bestämde sig därför att man varje år på högtidsdagen skulle prägla ett mynt med en avteckning av en framgångsrik svensk.

De aderton


Till en början så tänkte Gustav III att det skulle finnas 20st ledamöter i den Svenska Akademien. Detta på grund av att det var hälften av antalet av de i den Franska Akademien.  Anledningen till att det sedan blev 18 istället för 20 ledamöter var helt enkelt att ordet lät vackrare.

En ledamot i akademien sitter tills döden och det är de resterande ledamöterna som väljer in en ny när någon har gått bort. När det sker ett inval så sker det med stängda sedlar. Innan det offentliggörs vem det är som fått positionen så måste godkännas av akademiens beskyddare, vilket är kungen.

Idag så ingår språkmän, litteraturvetare, historiker, författare och andra yrkesgrupper i de aderton men så har det inte alltid varit. Från början så var de allra flesta ledamöter ämbetsmän men under sena delen av 1800-talet så började flera vetenskapsmän komma med. På 1900-talet så ökade antalet författare i Akademien och idag så är majoriteten just författare.

Categories: Kunskap, Språk

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *